Favorit i repris

Det här har jag skrivit om minst en gång tidigare i bloggen, kanske två. Kanske till och med tre, men det tror jag inte. Jag blir lika förvånad varje gång. De (kommunen, antar jag) krattar och blåser rent gång-/cykelstråken i naturreservatet i Varbergaskogen. Varför? Det är inte som att det var svårt att ta sig fram innan, när stigarna var klädda med löv och barr, och en och annan gren. Och detta sker innan ens hälften av stadens cykelbanor har fått gruset bortsopat. En småsak förvisso, men jag ville ändå nämna det. Igen.