Hyttor, torp och dalar

Idag blev vi en trio som smakade på Kilsbergen i sin fina höstutgåva. Hyfsat torrt, solen sken, och temperaturen låg förmodligen runt 10 grader. Henrik "Blacksta" Karlsson guidade och det blev en del nya stigar och vägar, vilket alltid är skoj. En cyklist jag inte tidigare träffat, Oscar från Klockhammar, gjorde oss följe.

Jag fick ensamt ge mig av från de mer centrala stadsdelarna (slutar alla Örebroare att cykla när löven faller?) och möta upp dessa killar som bor på bästa mtb-läge vid bergens fot. Henrik visade sin standardväg upp till bergen och sedan blev det ett jäkla klättrande innan vi når stig strax efter Göljan. Du ser hela turen på kartan nedan och med transporten tur och retur stan så blev det 54 härliga kilometer idag.

Happy feet

Jag hade fel, det var sex par. Jag hade förträngt mitt sandalfynd. Högst upp till vänster är mina old school från 1999 cirka, mina första SPD, som jag köpte till min CyclePro. Därefter DX-skorna, nya vinterskorna MW80, pendlarskorna, XC-skorna M300 och slutligen sandalerna som bryter Shimano-trenden.

Inte lika varma

De här har jag provat en vinter i hopp att de skulle värma lite mer än en klassisk XC-sko. Det kanske de gjorde men det var inget mys i 5-10 minus. Jag har fem par SPD-skor som stundtals samtliga befinner sig i hallen hemma. Det är ohållbart säger någon som vill bruka samma hall. Skorna på bilden säljes, annons finns på happy.

Värmeisolering

Två vintrar med frusna tår, trots tre par strumpor och skoskydd, tejp och värmesulor. Tar det slut nu?

Halva i ljus

Jag avböjde Mattias fråga om att hoja idag (förlåt) eftersom jag ville passa på och sticka ut tidigare idag, hinna köra i dagens sista ljus. Jag hann i alla fall upp till Rusakulan innan jag behövde slå på lamporna. Jag tog tidigare nämnd finstig på vägen upp och konstaterade att den är riktigt fin, men det finns mycket mer grenar att plocka för den som är sugen. Från Rusakulan tog jag sedan stigen ner mot Klockarhyttan och det måste ju vara bästa jäkla utförslöpan i hela Kilsbergen. Av en ren händelse hade jag viksågen i ryggfickan så jag förbättrade lite här genom att avlägsna ett träd som förstör nedfarten markant. Nu ännu längre njutning.

Här är den

Inte särskilt lång, inget kuperad, utan bara jäkligt skoj. Full fart!

Snöröjning

Det var inte länge sedan det var premiär för säsongens mörkertur och nu är redan snöpremiären avklarad också. Det var härligt att ge sig ut i pudret som föll i natt men det är helt ok att det smälter bort nu. Snön kan vänta ett par månader.

Det blev en kortare tur idag (25 km) som inte nådde bergen. Jag gjorde istället en insats och kastade bort lite avverkade grenar från Hällebytorp-stigen, en av Örebros härligaste stigar! Nu går den att köra utan att kliva av, men det finns en del grenar kvar ändå...

Bilden nedan är från början av Tysslingeleden, som i övrigt var länge sedan jag körde. Den är bitvis riktigt fin.

Stående inslag

Det börjar bli något av standard att visa lite lagom mörka och intetsägande bilder från lampturerna, så varför sluta nu? Det blev en riktigt bra tur i måndags. Lite av mördarklättringen fast i omvänd riktning. Den backen/stigen var lite roligare utför än uppför...

Taiwanesisk kitbike

Tillbaka till paketet då så var det mycket riktigt en barncykel (24" och mer kolfiber än vad jag har på Stumpjumpern) som fyndades på rea från Pitpro. Ännu ett exempel på hur mycket pengar som rinner iväg om man läser trådar på happy. Men det var ju för bra pris för att passa. Även om det bar emot att handla av Pitpro. Min magkänsla säger bara "nej" där.

Jag tycker loggan är ful, namnet är fult och pricken över i är att de tycker det är fräckt/coolt (antar jag?) att peka finger åt sina kunder, både på sin webbplats och på kartongen. Det går verkligen inte hem hos mig i alla fall. Ja, ja, cykeln verkar i alla fall prisvärd och dottern trivdes på den.

(Jag nämner inte ens att den kom i byggsats och jag fick meka ihop halva skiten själv och bromsskivorna var felvända (!) och svaret vid kontakt var "den är monterad i Taiwan, vi ska ta upp det med fabriken.)

Klassisk mark

45 km dörr-till-dörr idag. En ny stig från Algutstorp men i övrigt blev det mest gamla favoritstigar. Det var länge sedan jag passerade Blankhult, men stigarna där i riktning mot Stora Dammsjön gör ju vem som helst glad, inte minst en strålande dag som denna. Sällskapet var dock helt nytt idag, i form av Henrik Karlsson, som jag slog följe med från Blacksta. När vi passerat Kilsbergsstugan och åker utför kommer det ett gäng löpare. Den klungan visar sig innehålla Henrik Eknor och Johan Jönsson, två skidåkare som ibland även ses på mtb. Vad är oddsen för att ett par Johan och Henrik möter två andra Johan och Henrik? Plötsligt händer det.

Ett gropproffs?

Årets impulsköp har landat i vardagsrummet.

Äntligen!

Igår blev det en tur i mörkret igen och för första gången på länge så kom jag hem med en uns av heder i behåll. Jag blev med andra ord inte helt slutkörd och förnedrad, vilket kändes helt ok. Förklaringen ligger förstås i att det inte gick så fort som det brukar, men ändå. Turen var overkligt bra också; perfekt väder, hyfsat torra stigar och riktigt kul stigar. Det blev ganska exakt fem mil dörr-till-dörr. Sällskapet bestod av Mattias, Martin N och Jonas och som du kan se av kartan nedan (det går bra att förstora upp den) så blev det Flyckeberget - Skrikarboda - Rusakulan - Bergslagsleden - Lockhyttan - Klockarhyttan.

Mitt Örebro

Örebro jobbar på för att förbättra för cyklister, vilket är trevligt. Senaste nytt är test av röda cykelöverfarter. De (kommunen) ska kolla om färgen klarar vintern. Det är inte bara rött utan även någon specialbeläggning där jag närmast tänkte på sandpapper. Jag undrar om väjningsplikten kommer att ändras någon gång, så att en cyklist alltid har företräde, men det kanske skulle leda till fler olyckor... Säkrast är kanske att hålla sig i skogen, förutom nu, när älgjakten är i full gång. Bild två nedan är utanför Skatteverket, där jag brukar hänga ibland.

Premiär med räv

Kapningen av gaffelröret var egentligen torsdagens jobb. I fredags blev det premiärtur med ny gaffel. Det blev en gammal vanlig sväng: banvall upp till Suttarboda via Limberget och sedan bergslagsled etapp 10 mot Ånnaboda. Därefter lite mer bergslagsled, med lite omvägar, och slutligen ner Lövnäset, Blackstahyttan, Algutstorp. 55 km totalt. Jag blev trött som vanligt men gaffeln kändes fräsch.

En kapning

Nu är gaffelröret kapat med Biltemas rörkap. Det funkade bra, men inte så bra som jag hade hoppats. Kapen ville fara lite som den ville så den krävde hård passning för att snittet skulle bli rakt. Resultatet blev hyfsat, och på det hela så var det betydligt smidigare än att såga av röret. 33 gram vägde biten som föll av. Jämfört med SID:en så plussar jag 103 gram med nya gaffeln.

Nya delar

Nu ska vi se om det går att få ihop det här då. Den sista vitala delen hämtades ut från Uno Forsbergs idag. För att tydliggöra vad det är som händer så bjuder jag på en skiss. Där går jag från lösningen till höger, till lösningen till vänster. Och du ser vilken del jag saknade, då numret på påsen återfinns i skissen. Dags att meka.

Nya vägar

Och då menar jag bokstavligen nya vägar. Det här är min tur från i måndags. Det blev mest asfalt, men även lite grusväg och lite stig. Temat var nya vägbyggen i Örebro. Via Karlslund tog jag sikte på den nya bron vid Gustavsvik (bild ett nedan). Därefter tog jag mig ut mot Marieberg och körde den nya, men ännu inte öppnade "södra tvärleden" som går från travbanan och ut till Almbro (bild två nedan). På kartan är detta nere till vänster men enligt kartan finns alltså ingen väg där. Sjukt spännande va? Jag tog mig vidare runt Hidingsta och sedan in på kända domäner från måndagsträningarna för att avsluta genom Oset och Rynningeviken (sista bilden).

Nya bestick

Den som väntar på något gott... Först efter fyratiden i fredags rullade den fram på gatan, UPS-lastbilen (visas nedan, för att du inte ska få en felaktig bild av hur denna faktiskt ser ut). Den nya gaffeln ser fin ut. Det blir dock den första delen som byts ut till en tyngre, vilket känns helt ovant. Nya styrlagret verkar passa också, men jag saknar en väsentlig del (specialized special) för att få det hela monterat i ramen. Johan på Uno Forsbergs har beställt. Jag väntar, och hoppas på att mtb:n ska rulla till nästa helg.

Klippa och skära

Idag blev det en sväng till Biltema för att plocka upp två cykelmekarrelaterade verktyg. Nu är jag redo för att klippa vajrar och höljen och att kapa gaffelrör. Det är aktiviteter som står på schemat inom kort.

Återbesök Flyckeberget

Som jag skrev tidigare så hittade jag inte stigen Flyckeberget-Skrikarboda vid mitt första försök. Idag blev det ett nytt försök, efter att ha kollat upp saken med BergslagsTramp (finns på facebook). Det visade sig att stigen inte riktigt stämmer med karta. Med sikte på Lockhyttemasten gav jag mig av från ett nollgradigt Örebro. Det är lite fascinerande att se masten från platten och tänka att man om en stund passerar väldigt nära den, när den ser hyfsat avlägsen ut. (Jag har hjälpt synskadade läsare med en markering.)

Den här gången gick det desto lättare att hitta stigen och den var riktigt fin, en perfekt mtb-stig. Jag fick lära att en hybridhoj inte var optimal, då jag åkte på ett genomslag fram och fick punka. Om du inte har testat denna sträcka – gör det! Självklart ska man väl framme i Skrikarboda ta sikte på Bocksboda och sedan gå in på Bergslagsleden men då jag inte hade cykel för det så blev det grusväg hemåt igen.