60 centimeter

Hela 22 gram avskalade till XC-bredd. Jag måste verkligen rekommendera Biltemas rörkap, den är lika bra som den är billig, tro det eller ej! Och ja, prylarna höll hela turen. Frun ställde upp och belastade dem extra länge för att se vad de gick för. Bra tänkt!

68 centimeter

Mer från CRC-kartongen: ny cockpit till fruns Scandal. Pro FRS, inga lätta XC-grejer direkt, utan avsedda för FR/DH. Dock prisvärda. Och snygga. Stammen väger helt OK 139 gram men styret klättrar ända upp till 300 gram. Lär hålla hela Engelbrektsturen.

Invigning

Invigning i dubbel bemärkelse igår. Fortsatt visning av vägar och stigar för min nya träningskamrat, samt test av Gopros bröstsele, som låg i CRC-kartongen. Turen blev 40 km runt stan där vi kände på klassisk måndagsträningsmark (träningarna startar nu på måndag, missa inte!), bland annat Sörbybacken.

Selen var riktigt bra, den satt så perfekt att jag inte ens märkte att den var där. Senare analys av film visade att den pekar alldeles för mycket neråt, trots max vinklad uppåt. Jag måste bygga på en koppling för att få till en bättre vinkel.

Boglundsängen, Rynningeviken, Oset, Ekeby-Almby, Mark, Sörby, Glomman, Adolfsberg, Karlslund.

En fröjd för ögat

Finns det en härligare syn - när man är hemma och semestrar - än när en DHL-lastbil rullar upp framför huset och levererar en låda från CRC? Härliga tider!

Spelarbyte

Ännu en tävling faller bort ur mitt tänkta program. Jag kommer inte att köra Engelbrektsturen, i första hand för att banans underlag (90 % grus- och skogsväg) inte kändes så lockande. Men det blir ändå en tur dit eftersom min fru ska göra långloppspremiär och samtidigt få en god träning inför Cykelvasan, som vi båda ska köra. Med anledning av detta så blev det ett träningspass för tjejen igår, med undertecknad som medföljande coach, till allas glädje. Det blev 44 km och vi bockade av flera klassiska landmärken som Mattsabacken, rallybacken och banvallen.

Mer hjältefasoner

Min Gopro-hjälte har uppdaterats med ett tripod-fäste och en Gorillapod från Joby. Kan bara bli skoj!

Svart åtta

Igår onsdag satte sex Almby IK-åkare fart mot Kilsbergen. Det blev en härlig tur på 55 km med mycket stig. Alltså mindre transportsträcka än sist, både dit och hem. Vi letade oss upp till Flyckeberget, där man nuförtiden hittar en mtb-skylt som säger "svart 8" (Bergslagstramp). Leden går till Skrikarboda, där vi tog sikte på Tomasboda, fyllde vatten, Bergslagsleden ner till Alvars väg, Blackastahyttan, Klockhammar, hemåt. Ja, ni förstår vilken jäkla bra tur det blev.

En månad senare

Ja, nästan i alla fall. Windows Movie Maker är inte så himla bra.

Säsongsavslutning på crossbanan from Johan Fintling on Vimeo.

En vecka senare

Första turen sedan Mörksuggan. Jag hade precis gjort rent cykeln när Fågelkvisten bjöd in till tur via sms. Det började i lite regn när vi tog oss upp i bergen, som tagit än mer regn, så cykeln blev förstås minst lika skitig som den var innan. Magnus var också med och han kände sig för en gång skull lite trött så det blev kortare än det brukar bli med detta sällskap. Nästan fem mil, varav tre får räknas som transport. Det blev dock riktigt bra val av stigar i bergen, något av mina favoriter tror jag. Och så hann jag prova Fågelns 29:a en snabbis också. Kändes skoj. Men som tur var; inte så skoj att jag måste bygga en...

Jag hade lämnat både kamera och mobil hemma så Fågeln står för fotot. Det märks att han har bytt ut sin fokus (ho-ho).

Data från min sugga

Oj vad dagarna har ramlat iväg sedan suggan. Jag har varken hunnit med att skriva i bloggen, tvätta cykeln eller träna. Jag måste få lite data från suggan dokumenterad innan vi lämnar den bakom oss. Tiden blev 2:50:22 (medelhastighet 24,1 km/h), vilket är drygt åtta minuter snabbare än förra året, så det är jag nöjd med. Jag får nöja mig med att tävla med mig själv när jag inte rår på så många andra (plats 40/65 i H30). Att jag lyckades hålla Lisa bakom mig ser jag som en bonus.

Toppfarten förbättrades också, från 49,3 till 54,4. Karta och höjdkurva känns igen från förra året med den lilla skillnaden att starten var flyttad i år igen. Tre år i rad har jag kört suggan nu, med tre olika startplatser. Blir den kvar till 2012?

Leksands knäckebröd

Nu rullar det hemåt... Min klocka stannade på 2.50, vilket är åtta minuter bättre än förra året. Får se hur det ser ut i resultatlistan sen men jag är nöjd oavsett. Två veckor till nästa då.

Mörksuggan blir inte snustorr

Jag rullade första milen igår kväll och det fanns några trevliga gegghål. Sedan kom det en del regn på det i natt. Så det blir inte en lika torr historia som förra året.

Mot Dalarna

Rullat till Rättvik, invigt Thule-stället och allt. Jag kommer tillbaka om en månad. Till Dalarna alltså. En Sugga först, innan det bär av hemåt för den här gången. Får se om jag orkar känna på startbacken ikväll...

Avspolat och påfyllt

Redo för Mörksuggejakten. Spolade av all skit sedan jag vet inte när, och droppade lite olja på kedjan. Jag fyllde också på Doc Blue i däcken så nu hoppas jag att jag kan fullfölja tävlingen.

Orientering runt Örebro

Nu var det flera dagar sedan jag skrev. Jag blev helt tagen av det här att bo i landets bästa idrottsstad. Jag tänkte att det kanske räcker med att bo här för att prestera, så jag slutade helt enkelt cykla. Men sedan snackade jag runt lite och det var inte så många som trodde på den teorin och vissa (Tobbe) verkar inte ens associera cykling med idrott. Så det var bara att sätta sig på hojen igen.

Kroppen är ju van att träna på måndagar så det blev lite måndagsträning igår, med den skillnaden att jag körde ensam istället för i grupp. Det blev en klassisk "Örebro runt", men med viss förlängning mot Ekeby-Almby, där jag visades nya stigar härom veckan. Jag hade ritat in den turen på terrängkartan och den kom väl till hjälp vid alla vägval. Vid Framnäs tog jag vägen genom en kohage och hade en riktig encounter. Jag tror direkt att de ska anfalla som en vild tjur och blir livrädd men de verkar ganska fromma. Jag väntade dock tills jag stod på gallerpassagen innan jag vågade fota.

60 km blev det. En mil på det så är Mörksuggejakten avklarad. Dags på söndag!

Utklassningsseger

Bara så att ni vet.

With a little help from my friend

Det här är en historia om en bash, till dotterns hoj. Vi monterade aldrig framväxeln när hojen var ny, så hon har kört mellanklinga (32T) hela tiden och det har funkat bra. Så för att bättra på säkerheten (undvika storklinga i vaden) blev planen att ta bort lilla och stora klingan och ersätta den senare med en bash. Jag beställde därför hem nedanstående modell M800 från Shimano.

Det visade sig dock, märkligt nog, att hålen i denna plastbit är större än huvudet (12 mm) på standardskruvar för att fästa drev. Jag förstår inte varför, men så är det. Och de brickor som behövs får man inte med och de verkar både svåra att få tag på, och dyra.

Smått desperat gör jag det enda rätta och gråter ut på Facebook. Hjälten som träder fram är Carl, som svarvar passande brickor åt mig! Bilden nedan kom i ett mejl med texten "färdigt!". Helt underbart galet bra! Tack!

Så här såg det ut före.

Och så här ser det ut nu.