Jag lägger shortsen på hyllan

I morgon är det dags då, årets första lopp. Kul! Jag är peppad, laddad och taggad - motion på tid! Fram med tightsen och så vidare. Målet för loppet är blott att slå tiden från 2009 som var 3:51:56. Det var då mitt livs första mtb-lopp. I morgon gör jag mitt fjärde. Man är en gammal räv, full av rutin...

I ämnet att ha ett mål, så vill jag dela med mig av några ord från min enda idol och förebild, ultradistanslöparen Rune Larsson, som sade att ett mål som inte är realistiskt är bara en dröm. Rune har också lärt mig att ladda med ostkaka.

Genrep

Igår kväll, i takt med mörkrets inbrott, drog jag något av ett genrep inför Kolmårdsbiken. Det får blir sista passet innan loppet på lördag. Nu är det bara att vila sig i form.

Det blev en modifierad Örebro runt, i motsatt riktning mot vad jag brukar köra, som landade på 45 km.



På träningen i måndags fick jag ont i händerna av skav, nästan blåsor. Orsaken är troligtvis handskarna som känns lite stora. Passade ändå på att byta handtag till mina Ergon, som får sitta på nu. Tror jag hade dem även på förra 'biken.



Johan i Lållåskogen. Tog mig igenom här på fina stigar nästan helt utan att röra de "förbjudna" löparspåren.



Klassisk skylt!

Paparazzi

Only for the money and the fame...

Små och stora

Vi blir fler i familjen som ska köra Kolmårdsbiken. Min dotter ska köra den tuffa nybörjarklassen födda 2000. Sträckan är lika många meter som året. Hennes träning började från scratch lagom en vecka innan start. Här är ett par bilder från Lundbyskogen som vi rullade i igår.

Världspremiär

Idag cyklade jag "Örebro runt", en välkänd happytur. Trots att regnet hängde i luften blåste det bort och det sprack upp till en fin dag. Jag gjorde ett grymt actionfyllt videoklipp som jag bjuder på här, helt gratis.

Skaderapport

En analys efter kraschen - av kropp och kläder - konstaterar följande tre saker, med tillhörande bilder.

1. Bibsen sprack tyvärr i ryggen, som jag landade på. Kanske går att fixa med lite syslöjd.
2. Shortsen fick en jäkla smäll men är som nya efter tvätt. Inte en skråma. Endura Singletrack. Bästa cykelshortsen.
3. Skavsåret på höften vill inte läka. Kläderna skaver sönder det. Efter besök på apoteket har jag enligt personalen köpt det som ska fixa saken. Återstår att se om så är fallet.

"It's been four years of the day since Weathertop, Sam... It's never really healed"

Weapon of choice

Nu börjar det dra ihop sig till årets tävlingspremiär - Kolmårdsbiken - den 1 maj. Det ska bli spännande att se hur formen mår. Precis som jag hade innan Kolmården 2009, har jag nu planer på att även köra Billingeracet. Förra året skrotade jag de planerna ungefär när jag korsade mållinjen, eller ett par-tre mil innan. Får se om kroppen kan bistå bättre med motivation denna gång.

Nedan är då tävlingsmaskinen, i all sin prakt. På upploppet rycker jag gaffelstövlarna, precis som travkusken rycker tussarna ur öronen på sin häst, och vi vet ju alla vad som händer då...

En kamp med slanglöst

Det här med slanglöst är helt klart lärorikt. Däcken nedan, som jag köpte mest för att de var billiga, vet jag inte ens om jag kommer köra nåt med men det kanske är lika bra det för de var överjävliga att få på fälgen.

Två kvalitativa däckkrängare från Biltema fick sätta livet till.



Köpte nya från ParkTool, de håller förmodligen bättre.



Och så har jag investerat i en sån här, så att jag kan hålla koll på trycket... Det blir nog bra i slutändan det här!

Flygtur

Måndagsträning igen. Bättre den här gången, trots att jag slog mig hårt. Mer stig och mindre backar är alltid bättre. Hur som helst, vi drog iväg till den ökända crossbanan och skulle köra skiten ur oss. Hoppet nedan ser kanske inte mycket ut för världen men det är enormt (jorå). Särskilt om man tror att det är ett platåhopp och satsar för kung och fosterland. Jag kom från vänster där och tog luft under vingarna, slår nästan över framåt, cykeln studsar iväg på något sätt och jag lyckas krascha på ryggen. Aj och ont!

Jag hade väl inte tänkt att bjuda på naket i bloggen, det finns ju de som gör det så mycket bättre och hellre. Men nu är det ju jäkligt synd om mig (killar tycker så, fast det bara helt och fullt är deras eget fel) och jag måste åma mig här och visa upp mina blodiga skador. Bild två där är höften, om det är oklart... Positivt: jag lever och cykeln klarade sig mirakulöst oskadd.

Premiär

Igår var det dubbel premiär; både bergslagsleden och hela banvallen, dessutom i svår motvind, något av en klassiker. Mot bergen fick jag slita för att nå 15 km/h medan jag kunde småtrampa för att ligga över 30 km/h hemåt.

Det bar av upp mot Suttarboda via Limberget och sedan körde jag ner till nationalparken. Det var fint och härligt, och hyfsat torrt. Bergslagsleden får förklaras öppnad och den bara väntar på cyklister.

Tappa tempo

Jag har haft problem med att kedjan hoppat på single-speedar'n. Såg häromdagen att bakdrevet (16t) tappat en tand, hur nu det kan vara möjligt! Igår monterade jag därför det andra drevet (18t) som jag fick med DaBombs 9-1 konverteringskit. Det blev dock inte bra. Jag fick förlänga kedjan, minimalt, men då hamnar bakhjulet för långt bak när jag spänner kedjan. Förmodligen blir utväxlingen inte värst bra heller. Nej, jag får nog beställa en ny 16t vid tillfälle...

En vecka senare

Det är fredag igen och jag har tittat till Karlslundskogen. Markant skillnad på sju dagar, nu var det svårt att hitta snö. En ny väg har jag fått dit också! Kommunen har varit bussiga och grusat en väg åt mig bakom Björkhaga. Man tackar!

På åsarna är det torrt som tusan medan man kan hitta blöthål i dalarna.



Äntligen! Lite snö finns det kvar om man letar noga.

Reserverat

Hundra meter från mitt hus ligger ett av Örebros naturreservat. Det ligger dessutom på vägen till mitt jobb, jag kan cykla rakt igenom det. Fullt av fina stigar. Inte alls dumt att få stilla suget lite, andas lite skog, rulla över lite barr. Nu har någon överträffat sig själv och krattat (!) de breda gångstigarna i reservatet, så det är som att rulla fram på en röd matta. Tror jag. Kolla bilderna; slår du det, med din väg till jobbet?

Vaccination

Nu har bakhjulet fått sig en dos latex, vilket jag hoppas ska vara sista angreppet för att få herr fullgung i ordning. Handlade nedanstående prylar, efter tips på Happy, från UK-baserade Just Riding Along. Det blev ett par hundra kronor billigare än cyclecomponents, som har vida 5-15 vardagar leverenstid på Notubes grejer. Hos just riding la jag ordern sent i fredags, den skickades på måndagen och låg i min brevlåda på tisdagen. Förbluffande snabbt!

På tyngsta växeln

Igår var det premiär för lite organiserad vuxenträning, signerad Ola. Vädret var strålande, stigarna inbjudande. Många var kallade och många dök också upp. Grund-materialet var således på plats, alla förutsättningar. Ja men då drar vi till en grusbacke och cyklar upp och ner för den! Det var... roligt. Och spännande. Man vill göra om.

När backen började tröttna på oss splittrades gruppen av boendegeografiska skäl och några siktade på Ljungstugan medan en utbrytargrupp tog sig genom Oset > Rynningeviken > Lillåskogarna och hemåt. För min del stannade mätaren på 45 km och jag rullade in i dagens sista ljus, varm både inombords och utanpå, trots att det var årets första tur utan mössa!

Carl, som förmodligen fick trampa längst av alla, får vara med och visa vilken fin dag det var.

Lite ironi åt sidan då så säger jag tack till Ola som har tagit tag i projektet och bjöd på bra och nyttig träning!

Tysslingeleden

Igår tog jag en titt på Tysslingeleden. Det var snöfritt, torrt och härligt. Nej, så var det väl inte kanske. Men min bro var kvar i all sin prakt och den höll fint. Den långa spången såg inbjudande ut men där gav jag upp och vek av på stigen söderut. Dessvärre har de avverkat där så den stigen var full av träd och ris. Stig nummer två i ordningen som förstörts på grund av avverkning... Trist, men det är väl bara att finna nya!

Andra sidan

Karlslund, denna gång på andra sidan gatan, vid herrgården. Sjukt fint! Redigt översvämmat på sina ställen, se bild tre. Det ska gå en gång där, rakt över.

Är du cykelsugen?

Äntligen, fredag!

Idag var det dags att kolla läget i skogen i min sida av stan. Jag tog mig genom Karlslund och ut mot grusgroparna. Det finns både helt rena stigar medan det ligger en del snö kvar på andra.



Här är ett exempel på en stig så som den bör vara.



Kör försiktigt!

Äntligen, en skog!

Det blev en tur med Ola och Sara idag, i regnet. Vi spanade lite runt Mark och Ola smidde nog lite planer inför måndag, när det drar igång lite nybörjarvuxenträning, av nå't slag.

Vi hittade lite åkbara, och därmed sjukt härliga, stigar, bland annat delar av mtb-banan. Visst, det var lite snö här och var och lite gegga också men skog är skog och det var tusan årets bästa tur. Gran Canaria exkluderat.

Ola poserar, men mest för att visa på föret i skogen. Ingen snö!



Dagens span.

Handbeklädnad

Nu har sommarhandskarna åkt fram och använts. Nedan är ett urval av mina cykelvantar. De första är inga cykelhandskar men trevliga att ha när det är svinkallt. Tvåan är fina när det är lagom kallt och de kan även användas med en liner om det är jättekallt. Trean är vårvantarna som börjar bli lite väl varma nu när det toppar över 10 grader.

För nästan tredje dagen i rad såg jag Ola på racer. Jag ska inte delge vad han gjorde för det känns helt opassande och jag tror inte min ansvariga utgivare skulle acceptera att det sätts på pränt här.

Han tränade i alla fall. Och jag växlade några ord med Lisa, hon skulle också träna. Vad är det för fel på folk? Själv laddar jag med påskmust och Anthon Bergs mandelägg. Mmmm. Men i morgon ska jag nog cykla lite. Nu är det också slut på alla dessa fashion report-inlägg, lovar.

Skokläder

Mina skoskydd från Biltema verkar sjunga på sista versen men de har ändå kämpat bra. De får rankas som prisvärda. Det blir nog ett par till när de här ger upp helt. Dessvärre är det skoskyddsäsong ett tag till, beroende på hur roligt man tycker att det är med leriga skor.