Ceres är helt klart en av årets absoluta höjdpunkter. Det var en tuffare resa för mig i år, jämfört med förra året, förmodligen främst på grund av färre träningstimmar. Jag var bitvis inte helt överens med cykeln heller, känslan var att jag åkte fel på varenda sten ett tag. (Och sten finns det gott om på Ceres.) Ceres är väl kanske en tävling där en 29:a inte är en uppenbar fördel.
Fogelqvist (tack för bilderna) blev dock sjuk så vi fick fram en ersättare i allra sista stund. Det tog bort lite av peppen men så här i efterhand är jag riktigt glad att vi körde för det är himla skoj, och himla jobbigt. En konstig kombination som genomlyser det här cyklandet...
Väl i mål visade det sig att vi klättrade en placering i år; från femma till fyra. Från armvärmare till hjulväskor. Men bäst är ju ändå att bli serverad en burgare med öl efter en välbehövlig dusch. Jag längtar redan till nästa år!
No comments:
Post a Comment