Det börjar bli tjatigt med Rusakulan nu, men det blev ett till besök idag. Dock i ett lugnare tempo. Stigarna upp till Kulan är nämligen bitvis ganska snåriga så idag packade jag med ett nyinköpt sågblad och körde lite "crosstraining"; cykling och sågning. Några fallna träd kapades och i övrigt gallrades lite sly som tränger sig in på de fina stigarna...
Jag hade inte direkt börjat längta tillbaka till Rusakulan efter onsdagens klättring, men i lördags blev det ändå en repris. Nästan exakt samma sväng blev det men med en annan skara cyklister. Det var bara tre, inklusive undertecknad, som var med i onsdags. Kul att se lite nya som hänger med till bergen.
Fyra av deltagarna gjorde klättringen för första gången och jag tror de tyckte det var lite jobbigt. För min del var dock känslan bättre än förra gången, trots att jag gissar på ungefär samma tempo uppför.
Vädret var dock inte med oss den här gången och väl på toppen var utsikten grå så långt ögat nådde och på väg ner kom regnet och det följde med oss hela vägen hem...
Fredagen den 15 juni rullade jag, Danne (på bild nedan med ny hoj för dagen), Fågelkvist och Thomas Loket Jansson ut på banvallen med sikte på bergen. Vi körde upp via Limberget till Suttarboda och sedan blev det 100 procent Bergslagsleden till Ånnaboda, etapp 10 i omvänd färdriktning alltså.
Bilden nedan är från Falkaberget, där man bjuds på en härlig vy över Falkasjön. Partiet innan, uppför Falkaberget, är en riktig utmaning på cykel. Tämligen omöjligt att klara hela vägen.
Ner från Ånnaboda visade Thomas lite nya stigar som tog oss ut i Mattsabacken. Sedan blev det hemåt via Frösvidal. 45 km och 375 höjdmeter. Det blev en riktig genomkörare eftersom Danne uppenbarligen ville se vad nya cykeln gick för i terrängen. Det var bara att försöka hänga med...
